Cesaria Evora - Lua Nha Testemunha

recention från UNT.

Enligt Andreas Jakobsson både sjunger och röker Cesaria Evora på ett sätt som bara en världsstjärna kan.

MUSIK
Cesaria EvoraKonserthuset, Uppsala, lördag 12 aprilRECENSION Eftersom biljetterna sålde slut tidigt har de flesta i publiken haft lång tid på sig att ladda inför konserten och det märks. När huvudrollsinnehavaren kommer in efter en uppvärmningslåt av bandet möts hon av orkanstarka applåder.

Cesaria Evora visar också snabbt varför hon på äldre dar seglat upp som en av de absolut största stjärnorna inom afrikansk musik. Den mörka fadolika sången balanserar upp den annars nästan outhärdligt hurtiga kapverdianska musiken på ett nästan orimligt snyggt sätt. I spänningen mellan det glada och det melankoliska har sångerskan ett uttryck som fängslat tusentals musikälskare världen över. Trots det känns det i början av konserten lite väl tajt, som att musikerna inte spelat tillräckligt länge tillsammans och är rädda för att minsta utsvävningar ska förstöra helheten eller som att de spelar tillsammans för länge och går på rutin.

Första halvans klara höjdpunkt blir när tempot skruvas ned efter några låtar. Cesaria Evoras kraftfulla och sköra röst kommer till sin fulla rätt när den växelsjunger med fiolens stillsamt gråtande stämma. Sedan tar det ännu några låtar innan det känns som att bandet blivit varma i kläderna och balansen mellan det glada och sorgsna fulländas.

Förutom det musikaliska är konserten inte så mycket till show. Musikerna skojar lite med varandra och någon dansar förstrött i en halv låt. Cesaria Evora själv står mest rakt upp och ner på sina bara fötter och sjunger. Inga mellansnack, vilket förstås beror på att ändå inte så många i publiken skulle förstå portugisiska, förutom när hon innan sista extranumret uppmanar till dans.

Själv har jag aldrig riktigt fastnat för Cesaria Evoras musik på skiva fast jag gett den flera chanser. Men att höra hennes röst i partierna där hon tar i live är ändå att få vara med om något stort. Så också när hon mitt i spelningen sätter sig vid ett litet bord på scenen och dricker ett glas vatten och röker en cigarett medan bandet spelar vidare. Bara en världsstjärna kan göra det på ett så övertygande sätt.